Sorbonne

Dazed & Confused tillsammans med POP är två av de få kommersiella magasin som beskriver någonting annat än plagg som någonting att köpa. Linjen mellan konst och mode blir väldigt, väldigt tunn när man ser deras modereportage. Tidningarna är som en portabel konstutställning i miniatyr som visar text som hjälper helhetsintrycket. Samtidigt kan det debatteras om fotografi är en konstform eller inte, men kommer man till den första slutsatsen kan man inte utesluta den pappersbundna formen som Dazed och POP står för. När jag ser på framsidan av Dazeds decembernummer fylls jag av den sortens fascination, och på så sätt inspiration, som sällan fyller mig i modesammanhang längre. När Vogue visar porträtt, gör Dazed det på ett helt annat sätt. Likgiltigheten är inte glamorös. Modellernas hy är glansig på ett osmickrande sätt mot kritan som täcker delar av deras ansikte. Kontrasten i typsnittet av "smile" gör att omslaget närmar sig det absurda.