Sorbonne

Jag är sjuk. Due to total sönderstressning; det faktum att jag har börjat något helt nytt och totalt okänt har hunnit ikapp mig. Det är inte det att jag misstrivs, utan det är det att allt det nya tär på något sätt på mig. All mentalanpassning skedde så snabbt att kroppen kanske reagerade på det som jag skulle känt, men inte gjorde. Dessutom är alltid hösten sådan - den sätter saker i rullning, ger behov av nyskapelse och den får mig att förändras. Min stil utvecklas och byter inriktning, vilket ofta förknippas med psykiska byten för min del.

Åter till min sjukdom. Det är självklart inget seriöst, utan bara förkylning. Men när jag är sjuk följer jag ett väldigt specifikt mönster. Jag vältrar mig i serier från 1990-talet. Jag ser repriser av serier som är glömda, och bör vara, sedan långt innan OC ens var en idé. Serierna är riktigt dåligt, modet är uselt att jag nästan får kväljningar och replikerna ibland klichéer på klichéer. But still, så otroligt roande.

Nu : Måla naglarna i rouge noir. Alltid, alltid, alltid. Den enda fasta punkten i mitt stilmässiga liv.
Senare : Förbereda ett hyllningsinlägg till Albert Elbaz Lanvin. Vårkollektionen fick mig att rysa. Och det är the understatement of the year.