Sorbonne

Under den sommar som råder är jag väldigt inspirerad av Amerikas östkust, Engelska landsbygden efter andra världskriget och den brittiska överklassen speciellt filmen Match Point. Alltså intellektualitet, Miss Marple och rent engelskt. Detta beror på två saker speciellt; det svenska mainstreamodet som slängs i mitt ansikte i många modebloggar och att det är uppvärmning av den höst som kommer.

De plagg som just nu dominerar är polotröjor, Fred Perry, kjolar i dämpade färger och korta kavajer. Stilen kombinerar jag med den mer franska stilen; avslappnat. Alltså wraps och enkla t-shirts. Det som känns speciellt skönt är att jag hittat tillbaka till mig själv när det gäller min personliga stil. Det känns otroligt skönt eftersom jag under en längre tid kännt mig alldeles utan riktlinjer, men nu vet jag vad jag vill ha.

Jag tror på att stil är helhet. Därför är jag alltid noga med att se om plaggen passar min image - alltså både hur jag beteer mig och mitt utséende. Det finns stora brister i den senska massan när det gäller att inte inse sina brister - inte kroppsligt utan stiliskt. Det verkar vara många som inte tänker på signalerna som ens image sänder ut och vad som passar till det. Det är så halfass att inte satsa på hela bilden utan välja det ena eller det andra. Och kalla sig modeintresserad. Därför vill jag avsäga mig mitt mode intresse. Jag är inte intresserad av mode, jag är stililskt intresserad.